slowlydown
NOT ALL THOSE WHO WANDER ARE LOST


Tisdag?
onsdag 31 januari 2007


Jag måste erkänna att jag har tappat idén om konceptet tid. Det är så totalt onödigt. Det är ändå bara mörkt eller ljust ute. Mina fötter är alltid blöta för i min stan är det alltid tö. Jag försöker visa något roligt för en bekant. Han analyserar det. Det finns komik i det. Jag kan inte vara i samma rum som alla andra i klassen, jag fastnar på väggen. Jag ser så rolig ut när jag går hem för jag ler för jag tänker på roliga saker som jag hört och sett. Ibland tror jag att de som arbetar med mig blir irriterade för att jag inte tar något seriöst. Jag fixar det på något sätt tillslut. Melodier är allt mitt huvud består av. De ser det som ett problem - jag visslar. Om jag inte tillbringar våren med henne så tänker jag tillbringa våren i min lägenhet - jag vet ju hur man gör det. Dikta är så meningslöst när det inte är sommar och jag tänker på en föreläsning (Om förklaringar) att i min penna finns det små små figurer (som sköter mitt universium, U) som får mig att överleva och jag känner för ett ögonblick att jag går på högstadiet igen. Vår föreläsningssal ser ut som en biosalong men det är inte lika kul att se på folks ansiktsuttryck här. Jag kan inte fokusera för jag har en penna som ger världens snällaste färg, en nyans av grön, och jag säger på statistikföreläsningen att, "Martin du kan inte nå mig med variansvärdet för jag ser på den fina gröna färgen. " Jag inser medan jag skriver det citatet att folk som läser det här kommer att tro att jag ljuger; folk gör inte så i kalla land i norr. Men JAG gör sådana saker, det får mig att klamra mig fast i verkligheten innan det blir försent. För jag dras ständigt iväg från den, jag lockas av reklampelare. BLI LYCKLIG DU GÅR ATT VÄXLA TILL US DOLLAR. Och jag tänker: "Coolt, jag är helt i er makt nu."

Allt som är kvar av idag är en apelsin som jag haft i min jacka hela dagen och den har en rätt mörk och varm färg egentligen. Men det spelar inte någon roll längre. Visst är det inte så? Nu när jag är vuxen kan jag inte fortsätta med alla de här sakerna jag har för mig. JAG ÄR OCKSÅ EN FOND NU.