slowlydown
NOT ALL THOSE WHO WANDER ARE LOST


hösten
tisdag 26 augusti 2008

På väg ut till Umedalen och det är något med luften som känns så bekant och något med färgerna på träden. På väg hem mot Nydala mitt i natten och New Order låter likadant som förr. Hösten har nästan redan kommit hit och det gör mig glad. Den verkar vara precis som den i Vingåker för åtta år sedan. Vita landskap i mitt huvud. Mörket hösten 2003, dit är jag på väg. Här uppe blir det svart i flera månader, någon sa att det nästan tog livet av henne. Jag längtar, jag ska gräva ner mig i detta mörker för det är lycka. Nu inser jag att det bara handlar om att klara av det här som alla andra skolår, inte tänka för mycket på det. Det är som gymnasiet, tre år. Det finns inget som kan falla samman längre för någonstans är jag inte sönder. Nu vill jag bara att allt ska sätta igång och bli rutiner och linjer.