slowlydown
NOT ALL THOSE WHO WANDER ARE LOST


natt
lördag 18 oktober 2008

Jag tänker aldrig gå och lägga mig, natten får äta upp mig. Regnet sliter sönder mig och jag ger efter. Imorgon aldrig gå upp och mörket i rummet. Motion framför skärmar. Det droppar från mitt tak, luktar rök från mina väggar - jag vet inte på vilket sätt jag passar in i detta rum men jag tror att jag trivs. Annars i denna stad, jag vet inte - jag känner sällan till färgerna. Nickar till folk som inte verkar känna igen mig. Vill åka söderut och ladda upp mig, börja simma i kaffe igen. Om den världen verkligen fortsätter falla samman så kommer jag brytas sönder. Jag trippar över böcker, pratar om mig själv, vill helst av allt bara stanna inomhus. Aldrig vara en del av något annat än det här.