slowlydown
NOT ALL THOSE WHO WANDER ARE LOST


fredagsröster
lördag 10 oktober 2009

och det är sent och jag är trött och
det låter som om pianot ska springa iväg
och jag spionerar på mitt gamla liv genom
andras ögon men nu är jag här bland dessa
fingrar och denna mjuka hud och om jag
blundar hårt börjar det snurra litegrann
och det är ögonen som gnistrar innan vi
talar och det borde varit snö, det borde
varit sommar, det borde varit balkong, det
borde varit en klarblå himmel och igår var
jag dramatisk, idag är jag okej och vart
tog floden vägen och vem tog vattenfallet
från min blick, jag är ledsen, jag behöver
det inte längre, ni får gå nedför det
utan mig, tänk på de goda tiderna aldrig
de dåliga och de varma bröden som jag skulle bli
inbakad i tänker jag mata min fantasi med
och i havet lär det simma runt djur som
är äldre än både du och jag tillsammans
om och om igen och därför flyr jag dit
när jag ska sova för att sova men min
tunga, mitt huvud och mina galna fötter
tar mig dit de vill och jag kommer aldrig
tillbaka för jag har hört att istiden
rör sig söderut och sakta men säkert slukar
den upp det Linköping som jag känner och stackars
domkyrkan, stackars barnen, stackars gatorna
och stackars alla de saker och ord som jag lämnade
kvar där och ibland när man gick igenom skogen där
slutade alla lampor i staden att fungera utom
ett blått ljus som ledde mig bort och jag tror jag
aldrig kom tillbaka efter det och här i denna stad
flimrar min skärm till litegrann när min mobil vill tala
med mig och mitt stackars hjärta gör en volt för
de rösterna som kommer ur den maskinen förändrar mitt
liv men de kommer aldrig riktigt vara på riktigt