...och detta är ensamhet i söder. En längtan som attackerar min mage och min trasiga kropp. Det är en längtan efter hud och små fingrar - ett varmt botemedel mot min kyla. Längtan som förföljer mig
överallt. Mellan raderna i böckerna som jag läser, i berättelser man berättar för mig. I varje litet ord och i varje litet ljud som passerar förbi mig. I skogen vid sjön där jag växte upp för att sedan brytas ner. Ett "mm" som leder mig längs hela den norrländska kusten, upp i luften via planet som jag i morgon tar. Det viskar sig in under min kudde och in i mina drömmar. Ljuset på taket på affären utanför hennes fönster som finns i mitt huvud genom hela skogen. Känslan av att jag är på fel plats och i fel del av Sverige. Det är inte här som jag hör hemma längre.