slowlydown
NOT ALL THOSE WHO WANDER ARE LOST


Vargavinter
torsdag 17 juni 2010

orden har somnat
under vatten
under snö
en svag vind
mot mitt öra

en dag kommer de hämta mig
kraften som kommer rubba
min stela,
livlösa kropp
inga färger i dag
inga färger i går
allt och alla ryggar tillbaka
och jag har inga broar kvar

sommaren somnar in
och den
marginaliserar
och
bagatelliserar
mig
till att bli en skugga
i bakgrunden
till de stora eldarna
som tänts när jag somnar
och exploderar när jag vaknar

detaljer och bataljer
i mitt huvud och på min hud
vad finns kvar när man skjutit
raketer mot månen
och människor mot solen?

de kommer i stora flockar
vargarna och färgerna
jag välkomnar dem
att slita mig itu
och mörda min historia
jag tänker låta min kropp
följa deras ström
bara för att få fly någonstans
kärlek i bettet
saker sprängda i ansiktet

ville leva vidare
för att uppleva
stormarna och katastroferna
som ska komma
explosioner som ska ske
pakten jag har med himlen
och fåglarna som treor
men de brinnande träden
går inte omkring här om natten
men jag ser dem på håll
och vinkar åt dem
för vi är båda en färg
och vintern är fortfarande på väg
även om sommaren inte ens börjat